Det kanske kan vara så enkelt...

På sommarn då ja e ute och spring bruka jag undvika att springa på asfalten, söker mig mer ut i kanten eller grus för jag tycker det känns för hårt.

Det kanske är så enkelt nu oxå? Att underlaget är för hårt att springa på. Därför jag känner av det i knäet?
Man kan iaf hoppas...

För ieftermiddag då jag va ute tog ja mig iaf 4,54 km innan ja inte våga springa någe mer. Och då vare inte heelt skottat överallt. Så det kanske ha med det att göra, snön är helt enkel för hård? hm.

Annars idag så har jag njutigt av vädret, suttit här på bakgården i soolen och druckit kaffe och fika med sällskap av Johanna..

Ute en sväng ha vi även varit och Marielle ha oxå vart me :)

Så en helt underbar dag :)

/E